När blir ett testamente gällande?

Ett testamente är en viktig rättshandling som har mycket stor effekt vid fördelning av arv efter den avlidne. Det gäller särskilt om den avlidne saknar bröstarvingar eller en efterlevande make eller maka, eftersom testamentet då i sin helhet bestämmer hur arvet ska fördelas. Av det skälet kan det vara bra att känna till några av de grundläggande reglerna kring upprättande av ett testamente och hur det i praktiken går till vid ett dödsfall för att testamentet ska få laga kraft.

Ett testamente ska upprättas skriftligen med två vittnen. I vittnenas samtidiga närvaro ska testatorn skriva under testamentshandlingen eller vidkännas att det är hans eller hennes underskrift på testamentet. Vittnena ska bestyrka handlingen med sina namn. De ska äga kännedom om handlingens egenskap av testamente, men de behöver inte känna till innehållet i testamentet.

Det är viktigt att notera att inte alla får vara testamentsvittnen. Den som är under 15 år eller på grund av en psykisk störning saknar insikt om betydelsen av vittnesbekräftelsen får inte vara testamentsvittne. Inte heller testatorns make, sambo eller den som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till testatorn eller är hans eller hennes syskon får vara vittne. Därutöver får ingen bevittna ett förordnande till sig själv, till en make eller sambo, ett syskon eller någon som står i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag till en själv. Detsamma gäller den som är framtidsfullmaktshavare, förmyndare, god man eller förvaltare, som alltså inte får bevittna ett förordnande som avser dem själva. Inte heller ledamot av styrelsen för ett bolag, en förening, ett trossamfund eller en stiftelse får bevittna ett förordnande till den juridiska person som personen i fråga företräder.

När testatorn sedan går bort ska testamentet delges arvingarna genom överlämnande av testamentshandlingen i vidimierad kopia eller, då det gäller ett muntligt testamente, ett protokoll över förhör med testamentsvittnena eller annan skriftlig uppgift om testamentets innehåll. För att genomföra en delgivning i praktiken går det bra att använda sig av postens tjänst att skicka rekommenderat brev med mottagningsbevis. Brevet behöver innehålla en tydlig formulering om att testamentet i och med att brevet tas emot delges mottagaren och det är även önskvärt att avsändaren anger att klanderfristen börjar löpa från tidpunkten för delgivning.

Vad gäller den nyss nämnda klanderfristen anges det i ärvdabalken att en arvinge göra som vill göra gällande att ett testamente är ogiltigt ska väcka klandertalan inom sex månader efter det han delgivits testamentet. Om så inte görs har han eller hon förlorat sin rätt att klandra testamentet. Det är således först när talerätten är borta som testamentet vunnit laga kraft. Det är också först då som eventuella legala arvingar, som genom testamentet uteslutits från arv, inte längre är att betrakta som dödsbodelägare. Innan testamentet vunnit laga kraft är alltså samtliga arvingar fortfarande dödsbodelägare och har rätt att delta i förvaltningen av dödsboet. Vidare ska de kallas till och tas upp såsom dödsbodelägare i bouppteckningen efter testatorn.

Delgivning behövs dock inte med en arvinge som har godkänt testamentet.