Hur fungerar ett vittnesförhör

En stor del av en rättegång brukar vara parts- och vittnesförhör. Båda två brukar vara återkommande och viktiga beståndsdelar i en talan, oavsett om det rör sig om brottmål eller civilmål. Hur ett förhör får gå till finns uppstyrt i 36 kap. rättegångsbalken.

Av 36 kap. 17 § rättegångsbalken kan man utläsa att frågor som uppenbart inte hör till saken ska avvisas av rätten. Det gäller frågor som på ett uppenbart sätt inte kan påverka bevisvärderingen i målet, dvs. som ligger utanför de tvistiga frågorna i målet som måste bevisas. Vidare får man inte ställa förvirrande eller otillbörliga frågor. Ett exempel på otillbörliga frågor kan vara frågor som medvetet tvingar förhörspersonen att synliggöra sitt sexliv trots att det inte har något med målet att göra. Alla andra frågor är emellertid tillåtna.

Ett förhör består av tre delar. Ett inledande huvudförhör, ett motförhör, och ett återförhör. Den part som åberopat vittnet börjar med huvudförhöret, därefter får motparten genomföra motförhöret, och därefter får den åberopande parten avsluta med ett återförhör. Vid huvudförhöret är inga ledande frågor tillåtna, men det är de däremot vid motförhöret. Av det skälet är just motförhöret en viktig del av arbetet som försvarare, eftersom det är här som ledande frågor kan ställas för att kontrollera uppgifter som vittnet lämnat vid sitt huvudförhör. Om det ändå ställs ledande frågor under huvudförhöret ska rätten gripa in och avvisa frågan.

I Sverige gäller allmän vittnesplikt. Det innebär att om du kallas till domstol som vittne, då är du också skyldig att vittne. Det är emellertid som så att närstående till part i målet har rätt att vägra vittna. Såsom närstående räknas bl.a. den som med part är eller varit gift eller är i rätt upp- eller nedstigande släktskap eller svågerlag eller är syskon eller är i det svågerlag. Vidare är det som så att rätten ska pröva om en person under 15 år eller en person som lider av psykisk störning om han eller hon får höras som vittne. Som huvudregel hörs inte personer under 15 år i rättssalen. I stället brukar deras polisförhör filmas och sedan spelas upp under rättegången.

Något som är tämligen vanligt när det kommer till brottmål är att vittnena lämnar andra uppgifter i domstolen än vad de gjort i tidigare polisförhör. I en sådan situation, och även om ett vittne inte kommer ihåg eller vägrar svara på en fråga som tidigare har besvarats i polisförhör, får uppgifterna som finns i förundersökningsprotokollet läggas fram genom att läsas upp.